edts Juridik AB. Cit: Söderlund,m.fl.Taxell, L. (1993). Skadestånd vid avtalsbrott. �bo: �bo Akademis förlag. Cit:Taxell.Victorin, A., Hager, R. (2019). Allmän fastighetsrätt: Fastighetstillbehör,fastighetsköp, servitut, fastighetspant och sakrättsliga frågor (8 uppl.). Uppsala:Iustus Förlag AB. Cit: Victorin.81ArtiklarMunukka, J. (2010). Lojalitetsplikten som rättsprincip. SvJT, s. 837848. Cit:Munukka, SvJT.Runesson, E. (2016). Utvecklingslinjer i avtalsrätten fördelning av oförutsebararisker mellan ömkansvärdhet, kontext och ekonomi. SvJT (Festskrift 100 år), s.100110. Cit: Runesson.Sandgren, C. (2005, 04-05). �r rättsdogmatiken dogmatisk Tidsskrift forRettsvitenskap, 118, s. 648-656. Cit: Sandgren.Sund-Norrgård, P. (2013, 3). Omförhandling och medling Att lösa konflikter ochfortsätta samarbeta. Tidsskrift for Rettsvitenskap, 126, s. 315-342. Cit: SundNorrgård.RättsfallHögsta domstolenNJA 1917 s. 508NJA 1924 s. 200NJA 1983 s. 385NJA 1991 s. 682NJA 1992 s. 728NJA 2006 s. 120NJA 2007 s. 86NJA 2007 s. 909NJA 2009 s. 672NJA 2010 s. 286NJA 2012 s. 597NJA 2013 s. 27182NJA 2017 s. 203NJA 2018 s. 19NJA 2018 s. 171HovrätterHovrätten över Skåne och Blekinge, avd. 5, dom 1995-05-11, mål nr T 513-94.Utländska rättsfallNorska rättsfallOslo tingsrätt TOSLO-2016-201305 den 15 maj 2018.83

n om forcemajeure.138Frankrike har genom historien varit väldigt motvilliga till att erkännaprincipen om hardship. Franska domstolar var oroliga för att hardship skulleåberopas som ett verktyg för att undkomma avtalsskyldigheter, även om denståndpunkten sakta förändras.139 Frankrike tillämpar den snävare versionenav hardship, alltså när fullgörelse blir allt för betungande.140 Det ges väldigtstor tyngd till principen om pacta sunt servanda, vilket innebär att en partkan bli bunden till skyldigheter som blir outhärdliga eller till ett avtal som133Fontaine De Ly (2006), s. 429; Brunner (2009), s. 342 ff.Fontaine De Ly (2006), s. 428.135Jfr. Gorton i: Cordero-Moss (red.) (2011), s. 278 f.136Se exempelvis Tyskland 313 BGB och artikel 1467 Italienska Codice Civile 1942; Seäven Fontaine De Ly (2006), s. 453 f.137Exempelvis �sterrike, Spanien och Skandinavien. I Sverige har 36 AvtL tillämpats föratt jämka långtidsavtal, se till exempel NJA 1983 s. 385 och NJA 1994 s. 359; Se ävenBrunner (2009), s. 403.138Berger Behn (20192020), s. 117 ff.139Brunner (2009), s. 405.140Jfr. artikel 1195 Code Civil.13433har tappat sitt ekonomiska syfte. 141 Det är i dessa sammanhang somhardshipklausuler har framkommit. 142 Utgångspunkten är att parterna fåracceptera risken att de rådande omständigheterna vid avtalsslutet kanförändras. Det innebär att domstolarna tillämpar hardship väldigt restriktivtinom civil law. I den tyska BGB och i andra civil law jurisdiktionertillämpas en kostnadsökning på åtminstone 110 för att det ska ansesalltför betungande att fullgöra avtalet.143Inom common law accepteras inte hardship i samma utsträckning som inomcivil law. Utgångspunkten är istället att hinder som inte leder till omöjlighetinte befriar från fullgörelseplikten.144 Däremot erkänns läran om frustrationof purpose i engelsk rätt. Den särskiljs från både omöjlighetsläran i civil lawoch principen

u/books/240Yasutoshi, Ishida (2018). CISG Article 79: Exemption of Performance, andAdaption of Contract through Interpretation of Reasonableness Full ofSound and Fury, but Signifying Something. Pace International Law Review,vol. 30(2), s. 331-382.Elektroniska källorBusiness Sweden (2015). Internationalisering genom digitalisering.Tillgänglig på:http://mb.cision.com/Public/1073/9831178/a2a4ba7c1309666e.pdf (hämtad23 maj 2021).Dagens Juridik (2020). Pandemiklausuler centrala i framtidens avtal.Publicerad 2 oktober 2020 på:https://www.dagensjuridik.se/nyheter/pandemiklausuler-centrala-iframtidens-avtal/ (besökt 27 april 2021).International Chamber of Commerce (2020). Force Majeure and HardshipClauses 2020 - Introductory note and commentary. Publicerad i juni 2020.Tillgänglig på: https://iccwbo.org/publication/icc-force-majeure-andhardship-clauses/ (hämtad 23 maj 2021).89RättsfallsförteckningHögsta domstolenNJA 1954 s. 574.NJA 1971 s. 474.NJA 1983 s. 385.NJA 1994 s. 359.NJA 1999 s. 629.NJA 2014 s. 960.TingsrättStockholms tingsrätt, mål T 767620. Dom 2021-04-07.Utländska rättsfallTaylor v. Caldwell (1863), 3 B S 826.Krell v. Henry (1903), 2 K.B. 740 och [1900-3.Scafom International BV v. Lorraine Tubes S.A.S (C.07.0289.N.). Dom frånHof van Cassatie den 19 juni 2009. CISG-online nummer 1963.Iron molybdenum case (1 U 167/95.). Dom från OberlandesgerichtHamburg den 28 februari 1997. CISG-online nummer 261.90SkiljedomarQuestech, Inc. v. Respondent the Ministry of National Defense of the IslamicRepublic of Iran. Dom från Iran-United States Claims Tribunal (IUSCT)den 25 september 1985. Målnummer 59 (191-59-1). Tillgänglig påhttps://www.trans-lex.org/231400.El Ni�o. Skiljedom från Centro de Arbitraje De M�xico (CAM) den 30november 2006.Domar från ICCICC (Nr. 1512 från 1971). Tillgänglig på: https://www.translex.org/201512//icc-award-no-1512-yca-1976-at-128-et-seq-/.ICC (Nr. 4462 fr

�rköpet kan få betydelse vid bestämmandet av ett skäligt pris. Detta gäller omdet har inträffat en oförutsedd och påtaglig prisutveckling fram till tiden föravlämnandet. En senare tidpunkt kan då tillämpas på köpet. En kostnadsökning ska då få betydelse för bestämmandet av pris under förutsättning att detinte varit fråga om ett så kallat spekulationsköp.185Ramberg och Herre har dock kritiserat lagstiftarens uttalanden i förarbetena.De menar att frågan om inverkan av en oförutsedd och påtaglig prisutveckling efter köpet inte är påverkande för fastställandet av priset i sig. En sådanbedömning kan göras endast om det vid avtalstolkning finns stöd för att parterna önskar göra priset beroende av en framtida prisutveckling, menarRamberg och Herre.186Svensson å sin sida menar att det finns anledning att beakta 36 avtalslagenom det finns en påverkan av sådana ändrade förhållanden. I denna del hänvisar Svensson till NJA 1979 s. 731, NJA 1983 s. 385 och NJA 1994 s. 359som visar att så kan ske. Svensson menar att denna princip går att tillämpaom priset följer av avtalet, då en jämkning kan möjliggöras. Om så är falletmenar Svensson att det är möjligt att jämka priset utifrån samma överväganden som hade blivit tillämpliga om frågan gällt huruvida ett pris är att sesom skäligt utifrån 36 avtalslagen.187185Se Prop. 1988/89:76, s. 151 f.186Se Svensson, Lexino, 45 , avsnitt 3.1; Se Ramberg och Herre (2013), s. 397.187Se Svensson, Lexino, 45 , avsnitt 3.1.82Det finns alltså inga tydliga förutsättningar för när ett avtalat pris kan justeras inom ramen för köplagen. I enlighet med Svenssons resonemang kan detdock finnas skäl att inom ramen för 45 köplagen göra en sådan bedömningsom följer av 36 avtalslagen.7.3 Jämkning till följd av senare inträffadeomständigheter enligt 36 avtalslagenSom sagt kan det med stöd av Svenssons kommentar till 45 köplagen dr

index-for-byggnader-mars2022/::textByggkostnadsindex20(tidigare20benC3A4mning20Faktorprisindex)20fC3B6r,byggkostnaderna20med2092C620procent., Hämtat: 2022-05-02.SvD Näringsliv (I uppsatsen SvD Näringsliv, Prischock i byggbranschen), Prischock i byggbranschen, https://www.svd.se/a/5Ggyv1/prischock-i-byggbranschen, Hämtat: 2022-04-22.110RättsfallsförteckningMål T 5613-20 av den 1 december 2021 (Omsättningsmålet).NJA 2018 s. 653 (De ingjutna rören).NJA 2018 s. 171 (Leksaksaffären i Vimmerby).NJA 2017 s. 1195 (Skogssällskapet)NJA 2017 s. 203 (Kravmjölken).NJA 2016 s. 900 (Ersättning för förlorad fritid).NJA 2016 s. 1011 (Gripenhus).NJA 2015 s. 862 (Den uteblivna slutbesiktningen).NJA 2015 s. 3 (Gotlandsdomen).NJA 2014 s. 960 (Det andra bolaget).NJA 2013 s. 271 (Skadorna på Läckebys arbeten).NJA 2002 s. 630 (Restaurang Pel�)NJA 1996 s. 410.NJA 1994 s. 359.NJA 1983 s. 385.111NJA 1979 s. 731.Hovrätten över Skåne och Blekinge av den 17 april 1978 i mål T 188/76(Malmbetongmålet).112

.................................................................................................. 15OSK�LIGHET.............................................................................................................................. 15EKVIVALENSPRINCIPEN ............................................................................................................. 16PRAXIS F�RE GENERALKLAUSULENS TILLKOMST ...................................................................... 173.4.1NJA 1946 s. 679 Järnvägsbiljetterna ........................................................................... 173.4.2NJA 1961 s. 642 Dansbanan ........................................................................................ 193.5PRAXIS EFTER GENERALKLAUSULENS TILLKOMST ..................................................................... 193.5.1NJA 1979 s. 731 Sommarstugorna ............................................................................... 193.5.2NJA 1983 s. 385 Höstvetefallet .................................................................................... 203.6R�TTSFALLSANALYS ................................................................................................................. 214VIKTIG GRUND ........................................................................................................................... 224.1LAGSTIFTNING ........................................................................................................................... 224.1.1Handelsbolagslagen ......................................................................................................... 224.1.2Handelsagenturslagen ...................................................................................................... 224.1.3Kommissionslagen............................................................................................................ 244.2TYSK R�TT OCH WICHTIGER GRUND ....................

n på orten utgjorde skäl nog förytterligare höjning av arrendeavgiften. Gällande indexklausulen kunde det inte helleranses oskäligt att avtalen saknade indexklausul.Dotevall tolkar domen så att även om det finns ett objektivt missförhållande iprestation och motprestation så kan detta värdeförhållande bestå inom tämligen vidagränser. Det är inte enbart avtalsbalansen som är avgörande utan även förhållandena vidavtalsslutet och parternas inbördes ställning.73 Med detta tankesätt kan man även förklaravarför obalans per automatik inte resulterar i jämkning. I stället för en objektiv bedömningav prestationernas skälighet hamnar den gemensamma partsviljan i fokus. Denavtalsbalans, eller obalans om man så vill, som parterna är överens om vid avtalsslutetbör då bevaras under hela avtalstiden.74 Endast om obalansen rubbas på ett meravgörande sätt kan man då jämka ett avtal som redan består av en underförstådd obalans.3.5.2 NJA 1983 s. 385 HöstvetefalletRättsfallet gäller ytterligare ett arrendeavtal som till skillnad från 79-års fall faktiskt hadeen i avtalet införd indexklausul. Mellan jordägaren K.C. och arrendatorn B.S. träffades år1950 ett arrendeavtal på 49 år med en årlig arrendeavgift på 30 kronor och 100 kg höstveteefter ett pris av den notering, som gäller den 1 jan. samma år arrendet betalas i förskott.I HD framgick att parterna varit ense om att avgiften motsvarade ortens pris vid avtaletstillkomst. Vidare avsåg höstvetet en indexering för att kompensera K.C. vid försämringav penningvärdet. Vad parterna inte insåg vid indexeringen var den negativaprisutvecklingen för höstvete. Relationen mellan prisökningen för höstvete ochkonsumentprisindex var oproportionerlig vilket resulterade i att arrendeavgiften enligtHD framstod som anmärkningsvärt låg.Frågan om arrendeavgiften kunde jämkas enligt 36 avtalslagen besvarades avdomstolen med resonemang k

het kan sträckas tämligen långt, särskilt när obalans kan hänföras tillden gemensamma partsviljan. Möjligheterna att jämka avtal är däremot större idag än före1976. Tidigare krävdes analogier för jämkning och principerna var mindre utpräglade.Tack vare 36 avtalslagen och den diskurs som skapats har vi idag flera metaprinciper78 som på olika sätt försöker klarlägga rättsläget, särskilt kring varför ellervarför inte en jämkning ska vara för handen i stället för att envetet hänvisa till pacta suntservanda.Ytterligare något som kan anmärkas är domslutet i NJA 1946 s. 679. Utan att spekuleraalltför vittgående är det åtminstone inte osannolikt att biljettpriserna på något sätt hadejämkats idag, särskilt med tanke på att domstolen redan då var aningen splittrad i en 3/2dom samtidigt som JustR Ericsson resonerade på ett sätt som överensstämmer tämligenväl med ordningen vi har idag. På motsatt sätt kan man tänka sig att NJA 1983 s. 385 omhöstvete svårligen hade jämkats under 1900-talets första hälft.75767778Runesson, E.M., Rekonstruktion av ofullständiga avtal, 1996, s. 422.Runesson (1996), s. 442.Dotevall, SvJT 2002 s. 452.Se Norl�n, Ramberg, SvJT 2021 s. 374 ff.214 Viktig grund4.1 Lagstiftning4.1.1 HandelsbolagslagenPrincipen om viktig grund förekommer i tre olika lagar; 2 kap. 25 handelsbolagslag, 26 1 st. 2 p. handelsagenturslag och 35 1 st. 2 p. kommissionslag.79 Det är dock iförarbetena till handelsbolagslagen som principen för första gången nämns i förhållandetill svensk lagstiftning. 2 kap. 25 handelsbolagslagen klargör att ett bolag ska likvideraspå en begäran av en bolagsman i två olika fall; (1) om annan bolagsman väsentligtåsidosätter sina skyldigheter enligt bolagsavtalet eller (2) om det annars finns en viktiggrund för bolagets upplösning. I propositionen till handelsbolagslagen är sjukdom ellerolycksfall, bristande förutsättningar, ekonom